Den andre augusti började vandringen. Vi hade just ätit lunch och klivit på båten från Ritsem för att ta oss över till andra sidan av den stora sjön Stora Lulevattenet. Fjällens drottning Ahkka låg trygt inbäddad i stora gråa moln och båten rörde sig sakta mot andra sidan. Vi var fyllda av förväntan över denna tur. Tillsammans med Edwin Sahlin och Jesper Andresson så hade jag ett stort mål med denna tur, att få se den vackra fjällugglan. 2015 var ett bra år för fjällugglan och detta speciellt uppe i norrbottensfjällen. Vi blev mycket förväntansfulla av detta och hade höga förhoppningar. Vandringen började precis som min förra sarekvandring längs med padjelantaleden. Första dagen gick vi inte så långt utan ungefär en mil för att sedan slå lägger vid en vacker rastplats bredvid en lite jokk. Regnet smattrade mot tältduken under delar av natten men följande dag hade vi för det mesta uppehåll. Vi vandra in längs med gränsen mellan Sareks höga fjäll och Padjelantas mer böljande landskap. Det låg fortfarande kvar mycket snö längs med fjällslänterna men som tur var så smälte det inte så mycket då vädret var förhållandevis milt. Vi hade som mål att nå sjön Låvdajávrásj men detta skulle vi dessvärre inte lyckas med. Vid middagstid så började plötsligt en tjock dimma att dra in framför oss. Det var svårt att hitta så vi slog läger för kvällen. Nästa dag var det sol ute vilket kändes väldigt härligt. Nu hade man även bra sikt och vi hade endast någon kilometer kvar till sjön. När vi var framme passade vi på att ta oss ett dopp i den kalla sjön vilket var väldigt uppfriskande. Efter att ha ätit en riktigt härlig middag med nybakad chokladkaka till efterrätt så tog vi oss upp på en höjd intill vårt läger. Kvällen var otroligt vacker och avslutades med att jag och Edwin sprang ner till sjön för att fånga de vackra fjällens spegelbilder innan solen försvann ner bakom horisonten. Platsen vi valt att övernatta på kommer bli vårt basläger för några dagar. Under vår vistelse där så får vi fotografera väldigt mycket. Vi får se jorduggla, fjällvråk, fjällabb, ljungpipare och mycket mycket mer men tyvärr ingen fjälluggla. Efter några dagar beslutar vi oss för att ta oss ut till Akka stugorna för att sedan ta båten över till Ritsem för att sedan avsluta vår tur i området kring Saltoluokta. Följande dag blev riktigt strapatsrik och vi lyckades ta oss ungefär 30km under denna dag. Vi tog sedan båten över till Ritsem tidigt på morgonen nästa dag. Där väntade bussen som skulle ta oss vidare till Saltoluokta. Väl framme i Saltoluokta fick vi höra att fjälluggla synts i området för endast två dagar sedan, ett nytt hopp tändes hos oss. Vi steg upp tidigt följande morgon för att ta oss upp till det berörda området. Det blev mycket kikarspaning och många vita stenar den dagen men tyvärr ingen uggla. Vi blev tvungna att se oss besegrade för den här dagen. Under vår vistelse i Saltoluokta utforskade vi även en del av Ultevis fjällurskogs naturreservat som är ett väldigt vackert men även ett ganska okänt reservat. Vi gick även upp till sjön Bietsávrre som ligger ungefär 5km ifrån Saltoluokta. När jag och Edwin sitter och äter varsin kebabtallrik inne i Gällivare tror jag att vi båda känner oss väldigt nöjda med denna tur trots att det inte blev någon fjälluggla men däremot massor av bilde Bilderna kan upplevas ljusa i visa webbläsare. Kommer att åtgärdas.
0 Comments
|
Om migJag är en 21 år gammal naturfotograf som fotograferar det mesta i den norrländska naturen. Arkiv
July 2019
Kategorier
All
Powered by
Starta din egen gratis webbplatsEn förvånansvärt enkel dra-och-släpp-webbplatsskapare. Läs mer.
|